|
||

Dragspelsmusik förknippas mest med gammaldans, men de främsta dragspelsmusikerna utvecklades också till framstående solister. Dragspelstävlingar anordnades överallt i landet, både lokala evenemang såväl som Svenska mästerskap. Ragge Sundquist utlovade 1913 i några dragspelstävlingar femhundra kronor till den som överträffade honom. Vem som var domare förtäljer inte historien (!) men 500 kronor var en fantasisumma och säger något om den status en dragspelskung på den tiden hade.
De svenska dragspelarna hade ett internationellt gott anseende. Det visar bl.a. Pietro Frosini som skickade kompositioner till Ragge Sundquist innan de kom ut på noter.
Och dragspelskungarna var den tidens rockstjärnor. Flickorna flockades kring dessa omhuldade män och Calle Jularbo körde en vit Cadillac när han reste på turné. Enligt hans gagekontrakt skulle också bilen ges plats intill scenen väl synlig för publiken.
Samtidigt hade dragspelet ett dåligt rykte i mer seriösa musikkretsar. De tongivande inom jazzen ville inte acceptera jazz på dragspel. Och Sten Broman och Hugo Alfvéns uttalanden lever kvar tack vare journalister som ofta ville lyfta fram motsättningar. Men sanningen var att Sten Broman också var god vän med Gnesta-Kalle. Vid en av Sten Bromans födelsedagar ombads Gnesta-Kalle att ta med dragspelet, så det blir ”lite roligare”. Och Hugo Alfvén uppskattade den norske dragspelaren Aage Grundstads tolkningar av Alfvéns polskor.
De svenska dragspelsmästarna representerar en viktig del av vår populära musikhistoria. Och tack vare Bo Gäfverts stora kunnande kan vi nu ge ut denna skivutgåva innan kunskapen om denna glansperiod för dragspelet faller i glömska. Bo Gäfvert har skrivit en fyllig presentation av inspelningarna, alltifrån det allra första inspelade dragspelssolot från 1906 till ett 40-tal andra unika inspelningar med våra största dragspelsmästare. Albumet har finansierats med stöd från Statens Kulturråd och Sveriges Dragspelares Riksförbund.


''Aldrig har jag hört honom sjunga så bra och så klockren i sin tajming. Kan liksom inte sätta fingret på vad som gör att han låter så bra just på denna konsert. Om möjligt så mådde han kanske osedvanligt bra just då. Vilket han gjorde som alla andra människor. Lite avundsjuk är jag på dig/er som kanske får uppleva farsan i sina ljusaste stunder.
Jack Vreeswijk
5 AV 6 MÖJLIGA I BETYG I SVENSKA DAGBLADET
4 AV 5 MÖJLIGA I BETYG I DAGENS NYHETER
HÖGSTA BETYG I SKÅNSKA DAGBLADET
4 AV 5 MÖJLIGA I BETYG I SUNDSVALLS TIDNING
"Cornelis Vreeswijk var stor under sin livstid, men ingen ikon. Och det mest påfallande med inspelningarna från kvällarna han gjorde på Strand Hotell i Bornholm, sommaren 1981, är att det låter rätt vardagligt. Publiken vet inte att de tittar på en ikon, och den blivande ikonen själv låter rätt avspänd. Han är lös och spontan, kallar publiken för "medborgare" med högstämd trubadurstämma, improviserar och går loss, men tappar aldrig fokus. Med sina två musiker gör han konserternas nästan samtliga trettio sånger rättvisa."
(Dagens Nyheter)
"Ett bättre och mer helgjutet Vreeswijk-album lär man få leta efter."
(Skånska Dagbladet)
"Salig Cornelis inspelad vid två ypperliga konserttillfällen för snart 30 år sedan. Det svänger gott och mäster är spirituell, energifylld och skärpt. På köpet får vi en epistel (nr 64) som inte lär finnas inspelad med Cornelis tidigare. Enda invändningen skulle möjligen vara att publiken inte alltid verkar vara med på noterna. Ett levande tidsdokument med en av vår tids främsta vistrubadurer."
(Sundsvalls Tidning)
"Det har släppts åtskilliga minnesutgåvor, samlingar och liveupptagningar med vispoeten Cornelis Vreeswijk. Här kommer ytterligare en, en dubbel-cd med material inspelat i Borgholm sommaren 1981. Det är njutbar lyssning från första till sista låt. Publiktillvänt både när det gäller låtval och framförande. Vreeswijk visar stor närvaro och det låter som han trivs på scenen. Hans unika uttryck kommer fram klart och tydligt.
Enligt hans son, Jack Vreeswijk, lyste de personliga problemen med sin frånvaro under den här tiden. Något som är lätt att tro på när man hör den harmoni som de här livespelningarna förmedlar."
(Västerbottens Folkblad)
"Cornelis Vreeswijk känns fortfarande väldigt aktuell och när han som här är i högform blir det två fantastiska CD."
(Dala-Demokraten)